IBS - Irritable bowel syndrome

Irritable bowel syndrome eller IBS anses vara en av de vanligaste sjukdomarna i världen. Fler än var tionde person har besvär som kan hänföras till diagnosen IBS. Trots att sjukdomen är vanlig saknas idag kunskap om orsakerna till IBS. Hur presenterar sig Irritabel bowel syndrome och vad kan vi göra åt det? Dessa frågor och fler ska vi försöka besvara i denna artikel.






Bakgrund


IBS definieras som tarmsymtom utan att man hittar någon "organisk" bakomliggande orsak till dem. IBS är ett väldigt brett begrepp och förloppet och symtombilden varierar stort från patient till patient och över tid. Tillståndet är vanligast hos kvinnor men förekommer givetvis även hos män. Man vet inte riktigt varför man får IBS men misstanken enligt uppdaterad forskning är att orsaken är multifaktoriell det vill säga att det är flera saker som tillsammans orsakar tillståndet.


15-20 procent av befolkningen har besvär som kan klassas som IBS. Majoriteten söker dock aldrig sjukvård för tillståndet. Tillståndet debuterar ofta tidigt i livet. Vid sen debut, det vill säga debut efter 40 års ålder, bör man ha låg tröskel för att utreda andra diagnoser som kan orsaka liknande symtom. Det är heller inte ovanligt att man efter en magsjuke-episod utvecklar IBS, upp till var fjärde fall av IBS debuterar på detta vis.



Symtom


Det vanliga är att man som patient haft symtom under längre period innan man söker sjukvård. Hur mycket och hur ofta man har symtom varierar ofta över tid. De symtom som oftast ses vid IBS är: Magsmärtor, gasbesvär och avföringsrubbningar.


Det är inte heller ovanligt att man samtidigt har besvär från magsäcken i form av: känsla av uppblåsthet och halsbränna. Trötthet, depression, ångest är också symtom som kan föreligga samtidigt alternativt förvärra IBS då tillståndet har en psykosomatisk association.


  • Magsmärta: Diffusa smärtor och man kan ofta inte ange en specifik plats där det gör ont utan smärtorna flyttar på sig. Smärtorna brukar lätta efter gasavgång eller avföring.

  • Gasbesvär: Ofta besvär med gasavgång och uppblåsthet.

  • Avföringsrubbningar: Vissa har dominerande bild av diarréer, vissa har mer förstoppning och vissa har omväxlande diarréer och förstoppning.

Alarmsymtom som ska föranleda misstanke om annan diagnos än IBS:

Ovanstående symtom förekommer även vid andra tillstånd än IBS så som inflammatorisk tarmsjukdom, akuta bukåkommor och även maligniteter. Det är därför viktigt att ha dessa diagnoser i bakhuvudet och vara uppmärksam för alarmsymtom som dessa:

  • Viktnedgång

  • Nattliga besvär

  • Feber

  • Blod i avföringen




Utredning


Det finns ingen specifik undersökning som ger oss ett säkert svar att besvären man upplever orsakas av IBS. Samtalet med sjukvårdare och den kroppsliga undersökningen vid besöket är därför av extra vikt dels för att se om man uppfyller kriterierna för IBS och dels för att utesluta andra mer farliga åkommor. Basutredningen brukar kompletteras med labprover; detta i syfte att utesluta andra eventuella diagnoser som kan ge liknande besvär. Efter uteslutning av övriga åkommor kan diagnosen IBS sättas om kriterierna för sjukdomen är uppfyllda.


Har man misstanke om att besvären kan bero på någon annan underliggande åkomma får man utvidga utredningen och rikta in denna beroende på vilken misstanke som väckts. Det kan ibland bli aktuellt med utredningar i form av till exempel: Koloskopi, gynekologisk utredning och röntgenundersökningar.


Behandling


Information till patienten

Viktigt att patienter förstår vad som orsakar deras besvär. I många fall kan diagnossättningen och en förklaring till vad som orsakar besvären vara en stor del av själva behandlingen. Viktigt att man som patienten vet att uttalade symtom kan förekomma även om man inte hittar något avvikande under utredningen. Det är också viktigt att man är medveten om att det inte finns någon enkel bot till åkomman utan att man får arbeta med förändring av livsstilsvanor och symtomlindrande behandling ihärdigt. Man ska som patient även veta att IBS inte ökar risken för någon typ av "organisk" sjukdom på sikt däribland maligniteter



Levnadsvanor


Har man känslig mage eller IBS så rekommenderas man att genomföra vissa livsstilsförändringar. Man har sett att regelbunden fysisk träning har god effekt vad gäller minskning av besvär. Dessutom mår man som IBS patient bättre av förändrad kost och matvanor. Rekommendationen är att man äter ofta istället för mycket: Små portioner och långsamt. Stress är en faktor som förvärrar tillståndet och därför är det också viktigt att arbeta med stresshantering för att lindra magbesvären.


Nutrition


Det finns studier som talar för att vissa specifika kostregimer kan hjälpa vid IBS. En specifik sådan kallas för FODMAP. Denna utgår i från att man ska minska de "jäsningsbara" kolhydraterna i kosten. Exempel på sådana är: Fruktsocker, mejeriprodukter, baljväxter, lök och spannmål, sötningsmedel. Denna kostregim bör testas i samråd med dietist och hur man ska förhålla sig till de olika livsmedlen varierar från person till person. Kostregimen behöver inte heller innebära total eliminering men att man minskar intaget av dessa.


Psykologisk behandling


Ibland räcker inte livsstilsförändringar och läkemedelsbehandling inte till och då kan man behöva hjälp med psykologisk intervention. Det finns vetenskapligt stöd för att KBT behandling både med terapeut på plats och över internet kan vara en effektiv kompletterande behandlingsform om man har väldigt mycket besvär av just IBS.


Läkemedelsbehandling


Målet med läkemedelsbehandlingen vid IBS är inte att bota grundsjukdomen utan målet är att lindra de symtom man har på grund av åkomman. Har man diarréer kan man lägga till behandling med Dimor/looperamid som hjälper förhindra detta. Är symtombilden tvärtom dominerad av förstoppning kan man använda sig av laxerande medel. Om det är buksmärtor som är det som är jobbigast så har man goda vetenskapliga fog för att en låg dos antidepressiva som Saroten eller SSRI hjälper med god effekt.


Uppföljning/Komplikationer


Det finns ingen bestämd regim för hur IBS ska följas utan detta anpassas efter individens behov. IBS har inte heller visat sig medföra någon förhöjd risk för andra kroppsliga komplikationer som tarmfickor eller maligniteter.