Diabetes typ 2 - "åldersdiabetes"
Uppdaterat: 30 nov. 2021
Diabetes är ett brett begrepp med flera underkategorier och varianter. Att kort sammanfatta det viktigaste med diabetes är en svår uppgift men i detta inlägg ska vi försöka sammanfatta "åldersdiabetes" eller typ 2 diabetes som det också heter så överskådligt vi kan.
Bakgrund
Diabetes är ett kroniskt tillstånd där en dåligt fungerande kroppsomsättning leder till för höga blodsockerhalter. Insulin, ett kroppseget hormon som behövs när cellen tar upp näring från blodet, har en central roll när man talar om diabetes. Vid diabetes typ 1 så talar man om en "absolut insulinbrist, det vill säga kroppen producerar inget kroppseget insulin. Diabetes typ 2 handlar däremot mer om "insulinresistens" eller "relativ insulinbrist", det vill säga kroppen producerar insulin men då cellerna blivit mindre känsliga för hormonet produceras inte en tillräcklig mängd för att transporten av näring in i cellen ska gå rätt till.
Det är vanligast med Diabetes typ 2 i en äldre population. Bakgrunden är komplex och både arv och miljö spelar roll. Arv har en större roll i typ 2 jämfört med typ 1 diabetes. Ytterligare riskfaktorer är övervikt, ohälsosamma levnadsvanor (stillasittande, dålig kost), sömnstörning, läkemedel, etniskt ursprung, förhöjt blodtryck eller blodfetter.
Att gå med ett förhöjt blodsocker längre perioder är skadligt för små, medelstora och stora kärl. Obehandlad diabetes är därför en riskfaktor för många sjukdomstillstånd i många olika organ såsom ögon och njurar. Det är därför enormt viktigt att få kontroll över sin diabetessjukdom tidigt i förloppet.
Symtom
Vid p-glukos över 10 kan man uppleva
Muntorrhet, törst
Att man behöver kissa ofta/ kissa på natten
Dimsyn
Huvudvärk
Att man lättare får svamp (t.ex. i underlivet)
Viktnedgång
Vid akuta fall med kraftigt förhöjt glukos kan man bli medvetande sänkt och hamna i koma.
Utredning
Utredning av Diabetes typ 2 ska innefatta ett grundligt samtal med patienten för att utröna symtombild och eventuellt identifiera kausalitet och riskprofil hos patienten. En noggrann kroppslig undersökning ska ingå i utredningen. Man tar även diverse labprover såsom blodfetter utöver blodsocker dels för att granska riskprofil men även för att undersöka underliggande orsaker till diabetessjukdomen.
Diagnosen diabetes sätts efter att man på något vis mätt blodsockret. Ett p-glukos är ett blodsockervärde som representerar det aktuella blodsockret i blodet men man kan även mäta ett så kallat HbA1c-långtidsblodsocker för att se hur sockret legat under en längre period. Ytterligare ett sätt att utreda för diabetes är genom ett oralt glukostoleranstest: där patienten får komma fastande till kliniken för att sedan under kort tid få dricka en stor mängd socker eller glukos. Man mäter sedan i vilken takt kroppen tar upp detta socker. Diagnos sätts genom upprepande mätningar av det momentana blodsockret eller genom en kombination av de olika ovan beskrivna mätningsmetoderna för att säkerställa att sockervärdena representerar diabetessjukdom.
Behandling
Behandlingsmål Behandlingsmålen vid diabetessjukdomen sätts utefter individ och dess förutsättningar. Siktet är symtomfrihet, god livskvalitet samtidigt som att man förebygger långtidskomplikationer och bibehåller förväntad livslängd.
Det som ofta styr behandling vid Diabetes typ 2 är HbA1c eller långtidssockret. Detta värde representerar blodsockernivåerna senaste 6-8 veckorna. Målet för HbA1c varierar beroende på patient och riskprofil men ett övergripande nationellt styrvärde för patienter med diabetes typ 2 ligger kring 52 mmol/mol.
Behandlingsmetoder
Behandlingen av diabetes har många viktiga komponenter. Dels måste man behandla diabetessjukdomen i sig men man måste samtidigt också behandla de andra riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdomar som ofta går hand i hand med diabetes. Därför måste vi hos diabetespatienter behandla och kontrollera faktorer som: Blodtryck, blodfetter, övervikt, fysisk inaktivitet, sömnstörning, tobaksbruk och alkoholriskbruk.
Steg 1 vid behandling av Diabetes typ 2 är så kallad "egenvård". Vi som vårdgivare måste aktivt arbeta med att engagera patienterna kring sitt eget sjukdomstillstånd så att de tar ett eget ansvar och engagerar sig kring behandling. En patient med diabetes bör erbjudas utbildning avseende diabetessjukdomen och inkluderas gällande behandlingsbeslut. Som patient måste man göra en intensiv satsning på livsstilsförändringar, detta är basen för behandling av Diabetes typ 2. Livsstilsförändringarna handlar främst om förändrad kost, ökad fysisk aktivitet, rökstopp och nedskärning av alkoholkonsumtion. Kostförändringarna är centrerade kring minskat fettintag, mer långsamma kolhydrater och rikligt med grönsaker och fibrer. Gällande fysisk aktivitet rekommenderas minst 30 minuter per dag medelintensiv aktivitet som gång/cykling. Gärna mer fysisk aktivitet än så om detta orkas med.
Utöver egenvård så behandlar man typ 2 diabetes farmakologiskt med diverse olika läkemedel och i vissa fall även med insulinsubstitution, vilken behandling man får beror på ens riskprofil och vilket behov man har.
Klicka på länken för mer tips om kost vid diabetes typ 2 :
Komplikationer
Eftersom att ett högt blodsocker är skadligt för stora, små och medelstora kärl så har diabetessjukdom en väldigt bred komplikationsprofil där många olika organ i olika delar av kroppen kan ta stryk. Exempel på långtidskomplikationer är: Njurskada/njursvikt, skada på näthinnan/blindhet, Hjärtinfarkter/hjärtsvikt, Leverpåverkan och leversjukdom med flera.
Uppföljning
Behovet för uppföljning är som med mycket annat individuellt. Man rekommenderar minst en årlig kontroll för samtliga men mer i de fall där man har svårare sjukdom med mer komplikationer