Sömnapné - OSAS

Sömnapné innebär att du får korta, upprepade andningsuppehåll när du sover. Oftast beror det på att tungan faller bakåt i svalget och täpper till luftströmmen. Andningsuppehållen stör sömnen och du blir ofta trött på dagarna. Det finns effektiv hjälp att få som gör att du kan andas som vanligt när du sover.





Symtom


Förutom de ovan beskrivna andningsuppehållen är det även vanligt att du med sömnapné snarkar. Snarkningarna behöver inte alltid vara högljudda, utan kan också vara tystare.

Du märker sällan själv att du har andningsuppehåll, utan ofta är det någon i den närmaste omgivningen som uppmärksammar att du har andningsuppehåll eller snarkar.

Det här är andra vanliga symtom vid obstruktiv sömnapné:

  • Du är extra trött på morgonen när du vaknar.

  • Du har en klumpkänsla i halsen på morgonen.

  • Du är trött på dagarna.

  • Du vaknar flera gånger på natten och är kissnödig.

  • Du har en känsla av att inte ha varit utsövd under en längre tid.




Utredning


På vårdcentralen får du förklara dina besvär för läkaren. Du får berätta om du till exempel snarkar högt och ljudligt och hur utsövd du känner dig efter att ha sovit. Du kan också få svara på frågor om vilka alkoholvanor och kostvanor du har, om du har några sjukdomar eller använder några läkemedel. Du kan få en remiss till en klinik som kan utföra en sömnapnéutredning om det behövs.


En sömnapnéutredning innebär att luftflödet genom din näsa och mun registreras under en natt. Även dina andningsrörelser, blodets syresättning och hur du ligger när du sover registreras. Mätningarna visar hur många andningsuppehåll du i genomsnitt har på en timme.


Mätningen går oftast till så här: Innan du går och lägger dig fäster du en mätare vid näsan som registrerar tillfälliga stopp eller försämrad andning när du sover. En syrgasmätare som du fäster i fingret eller i öronsnibben kontrollerar om du får syrebrist. Ett band runt bröstet registrerar själva andningsrörelserna. Det finns teknik som gör att du kan göra allt det här på egen hand i hemmet. Det är enkelt och du får låna med dig utrustning hem.


Behandling vid obstruktiv sömnapné

Syftet med behandlingen är att ta bort andningsuppehållen så att du kan andas som vanligt med varje andetag när du sover. Då försvinner ofta tröttheten och de andra besvären.

CPAP genom en mask

Den mest effektiva behandlingen när du har sömnapné är en CPAP-apparat. Den blåser in en svag luftström i halsen genom en mask när du andas. Luftströmmen gör att andningsvägarna hålls öppna. Det kan ta ett tag att vänja sig vid att använda en CPAP. Du kan ibland uppleva obehag, som ett lättare tryck över näsan eller torra slemhinnor i halsen under den första behandlingstiden. Det kan också kännas störande att ha en maskin bredvid sängen och vara kopplad till den genom en slang.

Du kan använda CPAP i många år. Du kan pröva att göra en ny sömnutredning om du har varit överviktig och gått ner mycket i vikt. Den visar om dina andningsuppehåll har minskat eller försvunnit, och om du fortfarande behöver en CPAP. Antiapnéskena eller sömntandställning En annan effektiv behandling är en antiapnéskena, som också kallas sömntandställning. Skenan drar fram underkäken och förhindrar att din tunga faller bakåt när du till exempel sover på rygg. Du sätter enkelt in den i munnen innan du går och lägger dig. Behandlingen används vid mild till måttligt svår sömnapné.

Det är viktigt att du provar ut skenan hos en tandläkare. Tandläkaren gör ett tandavtryck som sedan används vid tillverkningen. Eftersom denna typ av skena utformas individuellt har den bra effekt, till skillnad från de förgjorda skenor av olika märken som finns att köpa. När du har fått din skena kan du behöva göra en ny sömnapnéutredning för att se att behandlingen fungerar som den ska och att dina andningsuppehåll försvinner.

Ibland kan du uppleva att det känns ansträngt i käkleden och i käkmuskeln under den första tiden med skenan, men det brukar gå över.

Operation Operation är mest vanligt hos barn med obstruktivt sömnapnésyndrom. Kirurgen tar då bort halsmandlarna och de körtlar bakom näsan som försvårar andningen under sömnen


Uppföljning/Komplikationer


Obehandlat sömnapnésyndrom ökar risken för att drabbas av systemsjukdomar som högt blodtryck, stroke, hjärtinfarkt och diabetes mellitus flerfaldigt. Dagtröttheten innebär även en ökad risk för att drabbas av olyckor, framförallt i trafiken, dagtid. Sömnapnésyndromet har även sociala konsekvenser i hemmet och på arbetsplatsen. Därför är det viktigt att du söker sjukvård om du misstänker att du eller någon anhörig besväras av obstruktivt sömnapnésyndrom.