Förmaksflimmer - Hjärtflimmer

Uppdaterat: 18 dec. 2021

Förmaksflimmer är ett sjukdomstillstånd som är väldigt vanligt bland vår äldre befolkning. Sjukdomen är såpass vanlig att man ofta benämner den en folksjukdom. Men vad är egentligen hjärtflimmer och vad gör man åt det? - Läs vårt inlägg nedan där vi försöker bryta ned sjukdomen förmaksflimmer på ett överskådligt sätt.








Bakgrund


När man har Förmaksflimmer/hjärtflimmer fungerar inte det elektriska retledningssystemet i hjärtat som det ska vilket i sin tur leder till besvär med hjärtrytmen: hjärtat slår snabbt och oregelbundet.


Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. Risken för att drabbas av tillståndet ökar markant med ökande ålder. Vid 50 års ålder så har ca 1 procent av befolkningen hjärtflimmer medan vid 80 års ålder så har 10% av befolkningen flimmer.


Orsaken till varför man har förmaksflimmer varierar från fall till fall. Vissa har förmaksflimmer av primära orsaker det vill säga att orsaken till flimret sitter i hjärtat medan vissa kan få flimmer av sekundärt till andra tillstånd som sköldkörtelrubbningar eller överanvändning av läkemedel. Flimrets duration varierar också mellan att man har ständiga besvär till att man endast har kortvariga övergående besvär.



Symtom

  • Hjärtklappning

  • Trötthet

  • Andfåddhet

  • Kärlkramp

  • Hjärtsvikt

  • Ökad urinproduktion

  • Många patienter har inga eller lindriga symtom och man hittar ofta tillståndet av slump vid undersökning.

Utredning


Man upptäcker förmaksflimmer genom utförandet av ett EKG, en undersökningsmetod där man mäter hur elektriciteten färdas i hjärtat. Vid undersökning av puls och hjärta kan man också höra oregelbundenheter som kan väcka misstankar om hjärtflimmer. Har man misstankar om förmaksflimmer men inte upptäcker det på ett enskilt EKG kan man genomföra ett så kallat långtids EKG. Den metoden är särkilt bra hos de patienter som har kortare mer övergående episoder med flimmer.


När man har upptäckt sjukdomstillståndet så utreder man vidare med blodprover dels för att utvärdera patientens riskprofil men även för att utreda om det finns en utlösande faktor som exempelvis överproduktion av sköldkörtelhormon.


Då förmaksflimmer ofta kommer hand i hand med någon form av strukturell skada på hjärtat kan det även vara av värde att göra ett ultraljud över hjärtat samt ett arbetsprov.


Behandling


Behandlingsmål Man sätter behandlingsmålen vid förmaksflimmer baserat på vilken typ av patient man har framför sig men även baserat på hur mycket symtom/besvär patienten har av själva flimret. I breda drag kan man säga att målet är att sänka hjärtrytmens takt och till den mån det går återställa rytmen till en normal rytm igen. Dessutom vill man även minska komplikationerna som förmaksflimmer kan medföra.



Behandlingsmetoder

  1. Frekvensreglering Har man förmaksflimmer så har man bekymmer med att hjärtat slår för snabbt. Detta vill man förhindra och därför kan patienter med flimmer få ordinerat läkemedel som sänker hjärtats rytm. Man sänker alltså pulsen så att denna ska ligga inom normala intervaller.

  2. Konvertering till vanlig rytm Man kan också genom både läkemedel och tillförande av elektricitet utifrån få hjärtat att leda elektricitet det normala vägen igen och därmed återfå normal rytm. Man kan överskådligt sammanfatta det som att man med läkemedel alternativt en elstöt startar om hjärtat och ibland lyckas få det att fungera som vanligt.

  3. Minskande av komplikationer Hjärtflimmer som går obehandlat länge för med sig vissa komplikationer. En komplikation till flimmer är att man får lättare för proppbildning. Därför så får många av patienterna som har flimmer även behandling med blodförtunnande mediciner.


Komplikationer


Förmaksflimmer kan ge komplikationer som:

  • Hjärtsvikt - Flimret leder till ett överarbete av hjärtat vilket i sin tur leder till en uttröttning. Hjärtat orkar då inte pumpa blod lika effektivt som tidigare varav man får en hjärtsvikt.

  • Blodproppar - Man har sett att patienter med hjärtflimmer har upp till en 5 gånger högre risk för stroke än patienter utan förmaksflimmer varav det är viktigt att sjukdomen är välreglerad och att de patienter som är i behov får behandling med blodförtunning.



Uppföljning


Vi i primärvården följer ofta upp patienter med förmaksflimmer för utvärdering av deras riskprofil och i och med det deras behov för blodförtunning. Hos patienter som har blodförtunning så behöver man även följa upp behandlingen med dessa preparat ofta med prover. Beroende på patient och behandling följs man upp olika tätt.